Vad är stomi?

Stomi innebär en konstgjord öppning i buken för tömning av antingen avföring eller urin. Vid denna öppning fäster man en stomipåse som samlar upp avföringen. Stomipåsar finns i flera olika utförande. Bandageringen kan göras på olika vis med en rad olika metoder och stomiprodukter beroende på hur den är utformad.

Olika typer av stomi

Beroende på stomins läge och natur delas stomityper in i tre huvudgrupper; ileostomi, kolostomi och urostomi. Dessa huvudgrupper av stomier kan sedan benämnas vid namn som visar var på respektive tarmdel de är placerade. Vid en ileostomi tas tjocktarmen bort och tunntarmsmynningen tas därefter fram genom buken. Vid en kolostomi tas istället tjocktarmsmynningen fram genom buken. En urostomi innebär att man dirigerar om urinen genom att urinledaren sys in i en avstängd del av tarmen, som sedan leds vidare ut till en öppning på bukväggen. Man everterar, vänder ut och in, på den synliga delen av tarmen. Denna delen är helt utan känsel men kan vara lättblödande då den är kärlrik. Lättare blödningar kan uppkomma då man ibland stöter till stomin vid exempelvis rengöring. Detta är dock oftast helt ofarligt och blödningen avtar snabbt.

Varför behöver man operera en stomi?

Orsaken till att man behöver operera en stomi kan vara många. Barn kan ha medfödd problematik som föranleder en stomi och efter en olycka kan en stomi vara den enda lösningen på en skadad tarm. Vanligast är dock att en sjukdom i tarm eller urinvägar är orsaken till en stomioperation.

Inflammatoriska tarmsjukdomar och tarmcancer kan leda till en stomioperation. Crohns är en typ av IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) som innebär att delar av mag- tarmkanalen blir kraftigt inflammerade då kroppens immunförsvar attackerar den egna tarmen. Risken för tjocktarmscancer ökar dessutom vid Crohns sjukdom och kan bli den slutliga anledningen till att patienten får en stomi. Orsaken till sjukdommen kan vara många, såväl miljöfaktorer som genetiska faktorer kan vara bakomliggande. Ulcerös kolit är en annan typ av inflammatorisk tarmsjukdom som orsakar blödningar, så kallade skov i tarmen. Dessa, likt Crohns, behandlas i första hand med kortison men då symptomen är svåra kan delar av tarmen behöva opereras bort och en stomi sättas in.

Stomibandage

För att samla upp avföring eller urin används ett stomibandage över stomins mynning. Ett stomibandage består av en hudskyddsplatta och en stomipåse. Bandagen finns i två olika typer; endelsbandage och tvådelsbandage. Endelsbandage innebär att hudskyddsplattan och påsen är integrerade och bandaget byts ut i sin helhet varje gång. Tvådelsbandage innebär att plattan och påsen kan bytas ut var för sig, vilket gör att plattan kan sitta kvar på huden flera dagar. Hudskyddsplattor kan vara av standardutförande eller konvexa. En konvex platta används av brukare med bandageringsproblem på grund av låg eller insjunken stomi. Själva stomipåsen är antingen sluten eller tömbar. Slutna påsar används främst vid kolostomi, där avföringen för det mesta är fast. Tömbara påsar används främst vid ileostomi, där avföringen ofta är tunn och riklig, eller vid urostomi.

Tillbehörsprodukter till stomin

Utöver stomibandage finns tillbehör såsom hudskydd, häftor och tätande produkter i olika utföranden. Hudområdet runt stomins mynning kan vara ojämnt på grund av exempelvis bråck eller ärr och därmed svårare att bandagera, detta kan öka risken för läckage och hudproblem. Detta föranleder ofta till användning av exempelvis extra förstärkningshäftor eller tätande silikonringar eller motsvarande.

Här kan du läsa mer om läckage och hjälpmedel.

Leva med stomi

Här nedan har vi skapat specifik information kring hur olika vardagssituationer kan påverkas av din stomi. Vi ger tips och råd för att skapa de bästa förutsättningarna.

På nedanstående sidor kan du läsa mer om stomi.